Ny lag om cybersäkerhet ska skydda samhällsviktiga funktioner

Datum: 20 januari 2025
Ärende: Landskapslag om cybersäkerhet och motståndskraft
Länk till original: Läs på lagtinget.ax

Kortfattat – Vad handlade det om?

Lagtinget diskuterade ett förslag till ny lag om cybersäkerhet och digital motståndskraft. Syftet är att skapa ett ramverk för hur samhällsviktiga funktioner ska skyddas mot cyberhot och andra digitala angrepp. Lagen kopplar till EU:s NIS2-direktiv, totalförsvaret och Ålands civila beredskap.

Vänta lite nu… vad sa dom?

Lagen gäller endast digitala system inom samhällsviktiga funktioner – men vad räknas dit?
Det sägs att samordningen ska ske via befintliga strukturer, men inga exempel ges.
Inget sägs om resurser för genomförandet – hur ska åtgärderna både samordnas och finansieras?

Det viktigaste att veta

Förslaget skapar en ramlag för cybersäkerhet och digital resiliens på Åland
Gäller aktörer som driver samhällsviktiga tjänster (t.ex. energi, kommunikation, vatten)
Landskapsregeringen får ansvar för samordning och tillsyn
Lagen kopplas till EU-direktivet NIS2 och totalförsvarets civila del

Vem sa vad?

John Holmberg (Lib)
Välkomnade lagförslaget men efterlyste tydligare ansvarsfördelning mellan olika myndigheter.

Harry Jansson (C)
Ville veta hur uppföljningen ska ske och om det finns tillräckliga resurser för att förverkliga lagen.

Annika Hambrudd (vicelantråd)
Sade att arbetet inleds stegvis och att målet är att skapa en helhet för cybersäkerhet i en föränderlig omvärld.

Kommentar

Att Åland får en egen cybersäkerhetslag kan ses som ett naturligt steg i en digital tid. Men mycket återstår: Vad omfattas? Vem gör vad? Och hur ska det finansieras? Just cybersäkerhet är ett område där ansvar ofta hamnar mellan stolarna om det inte tydliggörs från början.